Den här dagen hade kunnat vara perfekt om folk bara hade varit perfekta, om bara jag hade varit perfekt. Nu är ju så dock inte fallet och därför får jag väl nöja mig med det jag har. Vet inte om jag ser fram emot morgondagen riktigt, jag har ju trots allt ingen aning om vad som kommer att ske. Att få en liten vink vore väl ändå inte för mycket begärt? Men eftersom folk inte är perfekta, eftersom jag inte är perfekt och eftersom det uppenbarligen inte är en perfekt värld så får jag väl nöja mig med en hög grad av ovisshet.

Jag tänker i alla fall göra ett tappert försök att vara riktigt vacker imorgon, no matter what. Visst, jag är en idiot, men jag förtjänar väl något här i livet jag med?

Violinspelandet går åt helvete, kanske också bör nämnas. Jag får helt enkelt inte låtjäveln att sitta. Har jag tagit mig vatten över huvudet? Imorgon är det lektion, och det kommer bli så pinsamt.