Sanna mina ord. Får mycket beröm av min lärare, som tycker att jag är väldigt duktig bakom baren - är i topp tre bland de snabbaste. Men alltså... att komma ihåg 150 drinkar (vi är uppe i 90 nu) kommer vara helt jävla sjukt ju. Måste plugga. Först ska jag bara dricka kaffe, röka en cigg, stoppa in lite tvätt i maskinen. Sedan drar jag till Sami och pluggar med honom, kommer antagligen glo lite på How I Met Your Mother också. Men jag ska fan klara den här jävla kursen...

Förkylningen som jag fick för tre-fyra dagar sedan går fan aldrig bort. Min hals är typ död och jag måste snyta mig var tionde jävla minut. Kan ju fan tro att man är tillbaka i Januarisverige.

Den ena av mina rumskamrater ger mig dåliga vibbar. Det suger. Whatever. Ciao.

Alright, så min kamera har slutat fungera av någon underlig anledning. Tog bort alla bilder från kameran via datorn, men så skulle jag ta bilder så står det "card full" el. dyl. Så ska man köra in kameran i datorn så går det inte ens att öppna skiten. Denna gång har jag faktiskt kvitto och förhoppningsvis ork kvar till att lämna tillbaka den (för jag hade faktiskt tömt plånboken så den bara innehöll pengar, leg och kontokort innan den blev stulen). Måste sluta köpa billig skit, men köper jag dyr skit så pajar jag det ju bara, och så blir det "handhavande fel" = inga pengar tillbaka.

Anyway, min mp3-spelare har också pajat - spillde en massa vatten på den idag när jag gjorde drinkar. Men eftersom vi är så få i min grupp (engelskspråkiga gruppen har 3 elever sammanlagt) så får vi en massa drinkar och shots, så det väger för helvete upp för mp3n. Dessutom kan man få ett kontokort + en rätt bra mobil för 19 euro här. 190 kr, alltså. Så... mp3s lär ju inte vara så jävla dyra. Måste dessutom köpa ny plånbok, för just nu använder jag min kamera-"väska" som plånbok vilket resulterar i att småpengar åker ut hela tiden.

Meeeeeeeeen, however - det jag skulle egentligen skriva var en liten slutsats jga kommit fram till.

I Sverige går du sällan på krogen förrän 11-12 för att du måste hinna bli full innan. I Barcelona går du sällan på krogen förrän 11-12 (vissa runt 2-3) för att det är då partyt tar fart.

I Sverige, runt 2-3 - speciellt på vardagar - stänger krogen.

Så jävla nice. Fett nice.

Vet inte mer vad jag ska skriva, bloggar mest pga press, inte för att jag vill - bara för att det inte finns något att skriva. Livet här är underbart, dagarna suddas ut och allt är en fest. Det är inte så intressant att skriva om, helt enkelt.

Btw, vet inte om jag skrivit det, så fick jag ju faktiskt mina pengar "tillbaka", dvs att de slutade ingå i ett "skyddat belopp" sweet as hell. Nu spenderar jag som satan innan löning ;)

CIAO BELLAS<3

I går kväll kunde jag inte sova, och Sami orkade inte gå ned på stranden med mig, han var tvungen att plugga. Så jag tänkte att jag skulle ta gå ned själv och se om man hittade några trevligt människor att umgås med - jag hann inte ens komma ned hela vägen dit förrän man hör "hey, rasta!" Då sitter en hel del astrevliga människor där, sweet!

Sedan följde jag med en av dem, en gambian som hette Aleio, till stranden. Vi hade skitrevligt, men sedan började han stöta på mig och typ "I love you, I love you! I love you, rasta!" Så jag sade att jag hade pojkvän, och han typ: "Yeah, but he's far away!" Då pekade jag på mitt hjärta och sade "No, he's here with me." (hahaha så cheesy). Sedan gick jag hem och sov gott, och drömde vackert.

I dag flairade jag bakom baren lite... råkade träffa ett glas (mitt första trasiga, Aleksi har redan förstört typ 3 glas och 3 flaskor). Givetvis, med min tur får man ju en jävla glasbit i ögat, fett obehagligt. Vi sköljde ur ögat och sedan tog Nicklas med mig till en optiker som fick kolla om den var kvar eller inte (det kändes som det). Det var den inte - och undersökningen var free of charge, vilket tydligen är rätt ovanligt i Spanien. Sweet. Nej, nu ska jag gå och kolla vad Sami har för sig och möjligtvis gå ned till stranden och plugga lite.

Min farmor sade innan jag åkte att jag kommer att vara en annan människa när jag kommer hem - jag kommer att ha växt. Givetvis kommer jag inte vara samma människa, för man är aldrig samma från sekund till sekund ens, varje erfarenhet ändrar dig. Men kommer jag ha växt? Jag vet inte om jag växt eller krympt, för vad är mer vuxet? Att stressa och ha värsta prestationsångest eller att lära sig att ta dagen som den kommer och att älska livet, chilla, ta det lugnt?

Klart min prestationsångest fortfarande finns kvar, det är 150 drinkar att lära, har endast lärt mig 30 so far. Men jag pluggar ändå inte febrilt, utan tar det lugnt, jobbar på solbrännan, dricker en hel del öl och röker. Vad är vuxet då? För vuxna stressar ju mycket, och om det är det som räknas som vuxet så kommer jag krympa istället under denna resa.

Allt är lite jobbigt, den vanliga småkrypande ångesten finns ju var du än är i världen (vilket känns pissigt), men samtidigt är allt rätt så jävla fittigt skönt.

Oj på tal om det - har haft diskussioner med mor angående huruvida man bör använda "fitta" som svärord, eller om man bör använda kuk istället - båda kom fram till samma slutsats - kuk är ett svärord, inte fitta samt att man borde säga att "det är fitta i dig" istället för "det är stake i dig." Men jag har svurit med ordet "fitta" sedan jag gick i sexan så det är svårt att lämna bakom sig bara sådär - men man kan säga det som i "fantastiskt" dvs "så jävla fittigt skönt" som jag nyss skrev.

Dricker cerveza (Estrella Damm) och lyssnar på Jason Mraz, ska nog snart till stranden, vare sig Sami vill följa med eller inte. Då lär jag känna nåt nytt folk istället. Jag är fittigt jävla nöjd. FITTIGT jävla nöjd.

Och jag vet att visst folk där hemma saknar mig extra mycket, jag känner det i hjärtat även om jag knappt pratat med dem sen jag kom hit. Jag känner deras kärlek och saknad så starkt hit och det är:

Lillebror

Mamma

Pappa

Farmor

I feel you and I send all my love! <3

Ja, jag har ju lovat min mamma att blogga... Helst skulle jag sitta ute i solen och plugga in drinkar (har jag tagit mig vatten över huvudet med den här kursen?), men ett löfte är ju ett löfte.

Ja, hittills har allt varit varmt, soligt och allmänt bra, förutom att mina byxor innehållande plånbok (med bankkort och leg) samt nycklar blev stulna efter att jag och Sami somnat på stranden. Tjuven har fört över 2800 till sitt eget konto, som inte har förts över än eftersom jag inte har riktigt så mycket, så förhoppningsvis ska min lärare Niklas hinna fixa med banken innan jag får lön, för då dras det nog.

   Dessutom såg jag att mästerbyxtjyven hade mage att ta en liten fika för 24 kronor på Buenas Migas med mitt kort, vafan.

Har lärt mig flaira också, det går ganska bra faktiskt, fast nu har jag blåmärken överallt och en svullen hand. Men vill man vara häftig så får man lida pin. Nu har jag fan inget mer att skriva. Kan inte fatta att det har gått 6 dagar redan - dagarna är otroligt långa här känns det som, för att man har skola fyra timmar och sedan mest bara latar sig - men när jag ser tillbaka på veckan som gått så känns det skitkort. Har ju inte hunnit gjort nånting! Speciellt inte eftersom jag inte har pengar.

Och förresten, mamma - jag lånar pengar av mina rumskamrater Teppo och Aleksi tills jag får mina pengar, så oroa dig inte.