Okay, jag har verkligen inte tid att sitta här och skriva nu, egentligen. I need to pack my belongings and run to the bus. Men i alla fall så kunde jag inte låta bli att logga in på MSN och kolla om Silver var inloggad, så det gjorde jag. Sedan kunde jag givetvis inte undgå att se att när Windows Live-rutan kom upp så stod det "Kaffe kan ge mindre bröst". "Wow", tänkte jag och var givetvis tvungen att kolla (vet inte om jag har skrivit det förut, men jag avskyr mina bröst och tycker att de är på tok för stora och jobbiga att släpa runt på). Det som gjorde att jag reagerade så starkt var detta:

"Kvinnor som dricker mycket kaffe kan få mindre bröst på kuppen, visar en ny svensk studie.

Bröstförminskningen gäller om kvinnorna har en viss gen i en viss variant, vilket ungefär hälften har. En mer positiv effekt av genen är att risken för bröstcancer minskar. Man får alltså ta det onda med det goda."

Det onda med det goda? Så det är faktiskt fortfarande dåligt att ha små bröst? Jag är ungdom i dagens Sverige, och borde alltså vara uppdaterad på den här fronten, men nu känner jag mig som en gammal kärring som bara minns hur det var förr. Jag TRODDE verkligen inte att det fortfarande ansågs som något dåligt att ha små bröst! Jag trodde att alla hade slutat med det där töntiga, vidriga tjafset, att det endast var några enstaka fjortonåriga pojkar som brydde sig om det. Jag blir så enormt besviken att de kan skriva en sådan här sak, helt seriöst. Jag blir jävligt förbannad. Och nu har jag jävligt bråttom.

Såg en annan artikel som gjorde mig förbannad också, angående pepparspray och kvinnor. Den ska jag skriva om senare.

Update: 

Jag hittar inte igen länken, men det är bara att söka på random sökmotor på "kaffe och bröst" så kommer det upp ett antal artiklar. Och de flesta hade samma vinkling, dvs att små bröst är dåligt.

Ska skriva en uppsats om folkmord, och jag valda de Röda Khmererna i Kamodja. Det slutade med att jag och Harriet i cafeterian började diskutera Pol Pot och dylikt. Det var en väldigt kort diskussion, men jag ville bara skriva och meddela till världen att Harriet i GA-cafeterian på Hedbergska skolan i Sundsvall, Sverige är en underbar människa som är otroligt trevlig, och förgyller mina dagar!

Människor som börjar prata med en även fast man inte känner dem, eller inte ens behöver lära känna dem är så himla trevligt. Att man börjar prata med folk som man ska gå i samma klass som i tre år är väl inte så jäkla speciellt. Men t ex när man sitter på bussen, eller i väntan på den, eller vad som helst! Eller när man går in i biblioteket och börjar diskutera böcker och författare, det är så otroligt underbart, och det händer varje gång jag lånar en bok på Hedbergskas bibliotek!

Det är så jag vill ha det.

Jag ville säga upp mig i torsdags. Min chef sade: "Men jobba kvar ett par veckor och se om det blir bättre!" Han sade att han var inte "omöjlig att ha att göra med" när det gällde uppsägningstiden efter det. Så jag jobbade kvar.

   Dock var jag sjuk i helgen, och fredagen förra veckan samt måndagen denna vecka var jag sjukskriven. Så det räknades visst inte. Därför måste jag nu jobba idag samt nästa måndag och tisdag. Jag har inte tid! Jag är hellre utfattig än olycklig och jag blir ju inte direkt lycklig när tiden inte räcker till. När jag inte hinner plugga till de tre prov vi ska ha denna vecka.

   Det har trots detta gått ganska bra. Hoppas jag. Det är det som det mest stressande: Att inte veta. Jag har ingen aning vad jag kommer att få på agendan nästa vecka, och då måste jag ändå jobba.

   Jag blir så enormt less när jag inte har tid att (inte) göra någonting. När jag måste stanna i Sundsvall när jag egentligen bara vill gömma mig på mitt rum i Härnösand. Kanske spela lite Age of Empires eller vad fan som helst, bara jag slipper ha saker som skulle varit gjorda igår på planeringen!

Fick i alla fall tio sälj igår, det var ju skönt. Det blir 250 kronor i alla fall. För det är jävligt jobbigt att inte ha pengar, även om jag gärna skulle prioritera nöjen och livsglädje istället för trötthet och stress. Tyvärr så kostar ju fan alla jävla sociala nöjen pengar. Man kanske skulle satsa på att bli arbetsfri, flytta ut i skogen och dumpsterdiva eller något. Inte för att det verkar så jävla lätt det heller.

Nu ska trötta Jua gå på naturkunskapen. Vara där en timme, gå på en föreläsning av en tjej från Irak. Sedan skynda till jobbet. Inte hinna plugga retorikläxan till imorgon eller till matteprovet som är på fredag.

   På tal om retorik så ska jag förövrigt läsa ett stycke ur Kommunistiska Manifestet. Det kommer nog bli kul, om jag hinner förbereda, dvs. 

Såg en jätteläskig dokumentär på SVT igår, om scientologer. Eller, dokumentär och dokumentär, det var Kalla Fakta tror jag. Scientologrörelsen är något jag aldrig hört talas om tidigare, men de kallar sig för en religiös grupp, men är egentligen en av världens farligaste sekter. De tror tydligen enbart på vetenskap. Och de avskyr psykiatri. Psykiatrin är tydligen deras fiende nummer ett. Enligt dem var det psykiatri som låg bakom 9/11, Förintelsen.

Det som är så otroligt obehagligt med dem är att de har något som kallas för "Fair Game." Det innebär att en scientolog kan behandla en fiende hur de vill - med utpressning, hot, misshandel eller till och med "extinction" som de så fint uttryckte det - utan några påföljder eller straff från rörelsen, som till och med skyddar brottslingarnas ryggar. Dessutom vill de ta över världen.

Men det allra obehagligaste med denna sekt är att den bland annat finansieras av våra skattepengar. Och då menar jag inte amerikaners skattepengar (för rörelsen startade i USA), utan svenskars skattepengar. Här i Sverige finns det nämligen ett företag (Narconon) som sysslar med drogrehabilitering (som enligt forskare är under all kritik, då man tydligen blandar in religion i rehabiliteringen, bl a). Deras metod går ut på att svettas ut alla droger och sedan käka en massa vitaminer.

   Narconon har en direkt koppling till Scientologirörelsen av den enkla anledning att den är en del av den. Eftersom scientologin är så extrem måste den locka folk genom att ha frontorganisationer som "verktyg." Narconon är en av dessa.

Det finns även ett förbund i Sverige som heter Förbundet för Mänskliga Rättigheter (tror att det hette så i alla fall). Detta förbund kan t ex skolor anlita för att föreläsa om droger. Det hade en skola gjort, och föreläsarna hade tagit bilder av eleverna under föreläsningen, samt  bett dem skriva utvärderingar som de skulla ta med sig. Kalla Fakta pratade med rektorn till denna skola och frågade om hon visste vad de skulle ha dessa utvärderingar och bilder till. Hon sade att det antagligen var för att läsa igenom och använda som feedback, för så brukar man ju göra. Reporten sade då: "Är den där datorn uppkopplad till internet?"

"Javisst", blev svaret. "Sök på Google och sedan 'skolans namn'" (kommer inte ihåg vad den hette). Rektorn gjorde detta, och en länk till Narconons hemsida kom upp. Där fanns bilder av hennes elever, och brev och utvärderingar som de skrivit. Rektorn hade ingen aning om att Förbundet för Mänskliga Rättigheter samarbetade med Narconon (vilket är meningen).

156 av våra 290 kommuner har under de senaste fem åren köpt tjänster av scientologerna, och på så vis stöttat dem ekonomiskt. 156 av 290 är mer än hälften. Men det värsta är ju ändå summorna pengar. Under de senaste fem åren har scientologerna fått mer än tio miljoner kronor från svenska kommuner samt bidrag!

Det här är så jävla sjukt vidrigt, om det är sant.  Det var ju trots allt Kalla Fakta (tror jag åtminstone att det var), och det är klart att de har en tendens att överdriva, men ändå...

Har varit sjuk, men är på väg åt rätt håll nu i alla fall...

Helgen samt halva veckan har spenderats i Härnösand med min mor och lillebror, samt Silver. Jag har haft ganska trevligt. Köpt en ny dator, detta är mitt första blogginlägg på den. :)

Min granne (i Härnösand) hjälpte mig att fixa lite med datorn, han ska göra lite mer grejor i helgen. Dock råkade han på något underligt sätt spärra vårt trådlösa nätverk, så nu måste vi alla dela på en internetkabel, yippie.

Han är även finsk och jag råkade nämna syndikalism. Huge mistake. Så ska man inte göra, informerade Silver mig om senare (han är själv halvfinne).

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Det har inte hänt så mycket den senaste veckan, förutom att jag gått omkring och sett allmänt lodig ut, samt pluggat som ett as, och försökt förstå mig på min nya dator. Jag gillar inte Windows Vista. Jag gillar inte Windows överhuvudtaget, egentligen, men tyvärr har jag ingenting att jämföra med.

Äh, nu ska jag gå och glo på tråkigt söndagstv.

Nu bär det snart av söderut för min del. Ska bli fett nice, undrar om det kommer att komma mycket folk? Undrar om politikerna kommer bry sig... Jag vet inte vad jag ska skriva, så det blir väl inte mer än såhär. Ciao.

Jag tror att geografi är mitt nya favoritämne. En otroligt rolig lärare, som tror att vi går på högstadiet och går igenom saker som vi redan kan. Skönt att bara sitta och rita och slappna av till lärarens sövande röst och byten av språk. "Jo, regn kommer efter berg." "Här är ekvatorn. Här ligger typ Afrika, som ett land." "Nu måste jag tänka. Lite grann här. Det är ju över ekvatorn vi har det ekvatoriala klimatet här."

Jag satte på "Ring Snuten" med Looptroop på högsta volym på datorn. Läraren blev jätteirriterad och sprang omkring och kollade på våra datorer. Han var tvungen att låta sin agression gå ut över Jens, som kollar på videos som handlar om jordens undergång. Tydligen ska jorden gå under idag enligt Expressen och Aftonbladet. Har inte läst om detta själv, men det ska tydligen vara någon schweizare som har byggt en maskin som möjligtvis kan skapa ett svart hål. Läskigt.

Det är roligt, men smått irriterande med lärare som inte vet vad de talar om. Det är roligt i början, men när de fortsätter spåna på samma saker och fortsätta med sin stapplande förklaring så blir det lite jobbigt. Dock skönt, för man måste ju inte lyssna när han säger samma sak för tionde gången. Lite svårt är det ju dock att koncentrera sig på att skriva när han pratar hela tiden. Jobbigt.

Även att det bara finns en klassuppsättning av geografiböcker. Kul liv!

GA-cafeterian har öppnat igen, den öppnade igår. Fett jamenvisst! En ny kvinna där, hon verkar glad och trevlig. :)

Nej, jag måste sluta skriva. Detta måste vara den sämsta text jag någonsin skrivit, men jag har svårt att koncentrera mig när det är en massa snack. Ciao!

Uppdatering:

Martin gav mig ett till citat, detta från Samhälle B.

"Then... We will have a test... With questions... About... Ideologies..."

Allt är ganska tungt och stressigt just nu, men det är man ju van vid för att man måste. Åh, herregud, alla dessa tidningar genom åren som haft artiklar om att "hitta dig själv" och "planera in tio minuter för sig själv varje dag." Det funkar inte, förstår de inte det? Inte när man går i skolan och har en massa obetalt arbete hela kvällarna. Ni som jobbar på tidningen slutar arbeta i och med att ni lämnar arbetsplatsen. Det funkar inte. Samma sak gäller lärare, som ofta är tvungna att rätta prov och uppsatser hemma. Obetalt, givetvis. Tio minuter låter kanske inte så mycket, och visst har man en gnutta fritid ibland. Men det är inget man får, det är något man tar sig. Vilket i många fall kan leda till dåligt samvete, eftersom man fortfarande har tio läxor kvar att göra. Då gör man antingen läxorna med gott samvete, eller sitter kvawr och stressar upp sig för att de inte är gjorda.

   Om man inte gör dem, visar det sig att de var viktiga. Om man gör dem, visar det sig att de inte betygsätts ändå, eller att man får ytterligare två veckor på sig för att resten av klassen tog sig den där fria tiden.

    När man så går tillbaka till skolan nästa och tänker "nu är mina läxor klara, ikväll ska jag ta det lugnt," så får man givetvis ren hel drös nya. Jag börjar bli rätt så pissed off.

Det jag egentligen tänkte skriva var att Matte B inte verkar så svårt som jag trodde, och att det känns skönt. Men... det spårade ur.