Någon gång förra veckan började en busschaufför modell äldre prata musik med mig, och stod still med bussen trots att han var sen. Det gillade jag, man ska chilla och ta det lugnt, och försöka förgylla människors vardag så gott det går. Tack! Jag är inte den enda som har märkt att busschaufförerna (speciellt de äldre) blivit mycket trevligare på senare år. Charmkurs? Det är i alla fall långt mycket roligare att åka buss när chauffören precis varit trevlig och kanske till och med dragit ett skämt. Det lever jag på hela bussresan.

Idag var det dock inte lika roligt att åka buss. Det var en kille som satt snett framför mig som pratade i mobiltelefon med jättehög och jobbig röst. Han sade ungefär såhär: "Nej, jag är inte förbannad, jag är bara irriterad. Det känns typ som att få veta att hunden man sovit med har rabies (!?). Ja, för att hon är sjuk i huvudet såklart! Jag menar, hon går både till sin ex-pojkvän och sin dissare. Det är ju inte så kul att fatta att man betyder mindre än dessa två! Nej, jag är inte bitter, jag är bara irriterad!" Herregud, människa. Bara för att du råkar betyda jävligt lite för en viss kvinna betyder inte det att hon är som en hund med rabies (vad fan är det för jävla liknelse, förresten!?).

   Okay, jag brukar sällan störa mig på sådana här saker, men nu är problemet det att mina hörlurar har slutat fungera (var det tionde paret eller?), annars hade jag lätt kopplat bort, alternativt höjt musiken. Förvisso var hans röst så jävla hög att musiken antagligen hade drunknat i den. Fan.

Det sjukaste på hela dagen var nog när jag var på Kulturmagasinet och letade efter boken Fight Club (som inte finns på engelska vare sig i Härnösand, på Hedbergska eller i övriga Sundsvall). Hon berättade att jag har 130 kronors skuld (slarv), och då sade jag att "Jo, men jag är nästan bara här på helgerna, och då har ni alltid stängt när jag ska lämna tillbaka" (lögn). Jag föreslog att de kunde skaffa en sådan där låda utanför, som på Sambiblioteket i Härnta, där man kan lämna tillbaka böckerna även efter stängningstid. MEN VET NI VAD HON SVARADE!?!??!

"Jo, men det är ju främst en säkerhetsfråga, nu är det här ju även ett kulturhus, så rätt som det är så kommer någon och stoppar ner en bomb." Detta sade hon med samma tonläge som om hon sagt "Ja, men när det är så här soligt får man väl räkna med att rätt vad det är så börjar det regna (liksom inget att göra åt)." Jag dog av garv och oerhörd förvåning inombords. Sedan lånade jag bokjäveln på svenska ändå (de översätter Project Mayhem med projekt förstörelse/förödelse eller vad fan det var), sedan gick jag till bussen. Den luktade piss.