En låt jag verkligen inte gillar är I kissed a girl med Katy Perry. Inte bara för att den är otroligt dålig musikaliskt, men texten gör mig så jävla less. Första gången jag hörde låten hörde jag bara "I kissed a girl and I liked it" och trodde att den var för hbt på något vis. Men icke. Efter att ha tvingats höra den ett par gånger till har jag insett att den förminskar homosexualitet till något slags oseriöst skämt. Exempel: "I hope my boyfriend don't mind it," "ain't no big deal, it's innocent" osv.

En låt jag verkligen gillar däremot, är Butterfly med Jason Mraz. Det är så jävla vanligt att karlar skriver låtar om kvinnor som är sexiga, snygga, att de skulle vilja ligga med dem etc, men på ett sätt som gör det vidrigt, objektifierande och macho. Mr Az gör det dock på att vackert sätt. Det handlar om att han vill ha sex med henne, yes - men med en helt annan stämning. Exempel: "But you don't fold, you don't fade, you've got everything you need, especially me, sister, you've got it all," "you make the call to make my day" etc.

På tal om musik så hittade jag ett citat av Robert Smith (sångare i The Cure) som jag tyckte var lite roligt med tanke på hur en viss person såg ut när han var i tonåren - "I wouldn't want to think people doted on us, hung on every word, or wanted to look like us" (Trouser Press 1980).

Robert Smith

Lookalike ;)

De sjunger en sång, sirenernas sång

”Kom” säger de, ”kom”

Följ aldrig med dem

Jag, jag vill att det ska regna i hundra dar

Skölj bort skiten nu, syndaflod

Så kan vi börja bygga upp igen

Ja, jag kan tänka mig ett liv som på stenåldern

Utan pengar, neandertal

Vi glömmer bort och börjar om igen

Är på så jävla dåligt humör idag, och känner ett extremt hat mot instutitionen just denna gudsförgätna dag. I morse funderade jag på om jag hellre skulle sätta en pistol mot tinningen och trycka av än att gå till skolan - svaret var enkelt. Men eftersom jag inte äger någon pistol och inte är tillräckligt suicidal av mig för att skaffa en så samlade jag en enorm viljestyrka och styrde stegen mot plugget istället.

Jag bara väntar på att få ett magsår av skiten. Men som vanligt orkar jag inte plugga, utan skjuter saker framför mig så att allt samlas på en stor jävla hög. Nu ska jag ringa till Svenska kyrkan. Jag orkar inte ens maila Big Issue eller vad de hette (fick för mig att de hette något helt annat förut, blandade ihop dem med något) utan kör istället på ett halvsäkert kort.

Varför är det inte lov snart? Jag vill bara lägga mig ned och sova och att någon annan skulle fixa allt åt mig. Jag tror jag börjar inse vad livet går ut på, men jag hoppas att jag har fel.

Imorgon är det i alla fall friluftsdag, då ska jag ut och springa i skogen istället för att sitta bakom skolbänken, och senare på dagen ska jag hjälpa Stina att få godkänt i Matte B. Ska faktiskt bli jävligt skönt att arbeta med någon annans studier för en gångs skull.

Har surfat runt lite efter ställen att jobba på i London, hittade inget London Wheel (enligt Lotta är det som Situation Sthlm i London), så det blir nog ta mig fan Svenska Kyrkan ändå. Fuck it. Ska ringa dem idag från skolan om det går. Måste ju fan fixa! Hoppas Anna följer med, vore kul att upptäcka London tillsammans med henne. :)

I går skulle jag och farsan fortsätta med inspelningen, men det blev inte så mycket gjort. Mest typ genomgång av vad vi gjort och vad vi har kvar att göra, och sedan insåg vi att vi måste byta strängar på gitarren för de börjar bli gamla och låter inte så bra. I dag ska vi göra ett nytt försök. Jag är så jävla less på mina låtar nu alltså...

Maria och Stina ska tydligen ha som projektarbete att försöka fixa en spelning på Pipeline i vår, då kanske jag ska få spela. Yaay!

I går gick jag hem till farsan efter skolan för att hämta lite kläder. Fick en superb idé (tyckte jag) - att cykla till busstationen och sedan ta cykeln till skolan därifrån i dag på morgonen. Så kom jag till stället där jag parkerat min cykel och den var borta. Blir så jävla förbannad!

Annat nytt är att jag ska träffa min mors samtalsterapeut Gabriella nästa fredag, är lite nervös faktiskt. Mest för att jag kommer att gå vilse på Härnösands sjukhus (där jag varit en gång, och det var i cafeterian) och som följd av det komma sent. Sedan är jag lite nervös inför samtalet också, har ju ingen aning om vad vi ska prata om. I dag funderar jag på att kanske gå till Sambiblioteket att plugga, det är så lugnt och skönt där. Och det ser ut som ett helvete på mitt rum så det är ingen skön miljö liksom. We'll see. Fan vad mycket jag hann skriva på så kort tid, btw. Nu ska jag ta en rök och sedan gå till filosofin (ja!).

http://jua.bloggagratis.se/2008/09/10/942097-geografi-a/

Detta skrev jag för ett år sedan. Nu när jag tänker tillbaka på vår "älskade" geografilärare saknar jag honom nästan lite (vi har inte honom längre). Fast det är ju bara en försköning i mitt huvud, jag minns bara det roliga, när man skrattade åt honom och så. Fast sedan började han ju bli hotfull. Jaja.

I dag pratade jag med mamma ganska länge i telefon, säkert 30-40 minuter. Det var länge sedan, och skönt att prata. Åker till henne imorgon, men först ska jag vara med Anna! :)

Ska även träffa min mors... vad hette det nu... "samtalsterapeut"(?) snart. Jag vet inte vad som är skillnaden på en sådan och en psykiatriker/psykolog (vet inte skillnaden där heller). Tydligen tyckte Gabriella (terapeuten) att det vore en bra idé om min pappa följde med på detta samtal som vi ska föra. Jag förstår inte vad det ska vara bra för. De tillhör ju två helt olika världar, och det enda som kopplar samman dessa världar är jag och deras minnen från när de var tillsammans (vilket är snart tjugo år sedan).

På tal om det så har jag funderat på en sak - vad märkligt det skulle vara att skaffa barn typ nu. Att vara tillsammans med någon, och sedan gör man ju slut (för det gör man ju alltid) och så måste man fortsätta träffas hela livet. Eller ja, tills barnet är vuxet i alla fall. Jättekonstigt. Tänk om jag fortfarande skulle ha kontakt med mitt senaste ex, bara tanken är ju rent av skrattretande.

Jag tror att jag är på väg in i en svacka igen, för övrigt. Skolan suger ur mig all energi, när jag kommer hem är jag för trött för att göra annat än sitta framför TVn eller datorn, orkar inte ens plugga. Fast igår tog jag mig i kragen och gick ut för att träffa Anna, Hampus, Daniel, Olof och BH. Det var trevligt, och skönt att känna att jag inte gick itu av att vara social ett par timmar. Men för övrigt är jag lite... ja - apatisk. Orkar inte övningsköra, vettefan hur jag ska orka fortsätta spela in den där jävla skivan nästa helg heller.

Varje vecka är en kamp för att överleva åtminstone fram till helgen, vilket får till följd att jag inte orkar planera längre än en vecka framåt. Vilket får till följd att jag måste fixa allt i sista minuten och allt kommer säkert gå åt helvete. Vilket får till följd att jag oroar mig inför det. Vilket får till följd att energin tar slut ännu snabbare. Sådant är livet.

Sitter på religionen och känner att jag borde göra något värdefullt av tiden - därför bloggar jag. Det var ett tag sedan. Helgen har varit fullständigt superb, har umgåtts med Mini, Hampus och Anna. Nu är vardagen tillbaka och det känns skitjobbigt, helt grått, tröttsamt och tråkigt. Det börjar dessutom bli höst och tiden rinner iväg. På fredag ska jag åka till Härnösand och försöka fixa nytt busskort, gruvar mig som fan för att träffa den där gubben igen. Har väl inte så mycket mer att tillägga, nu ska jag skriva om judendomen.

Kom hem från Stockholm i söndags. Var trött som fan, och är det fortfarande. Vi hade i alla fall trevligt som fan.

I dag börjar skolan, om en och en halv timme för att vara exakt, och det känns snopet - vart tog sommaren vägen, liksom? Kom ju på i torsdags eller fredags när jag var i Stockholm på väg hem till Viktor att "shit, skolan börjar fan på måndag!!!" och så fick jag panik, tills jag insåg att den inte började förrän på tisdag, och då kändes det lite bättre.

Just nu sitter jag med olivolja i håret, eeeh... och saknar mina dreads riktigt jävla mycket. Men jag är lite glad, för jag sitter och lyssnar på Bob Hund som för övrigt kommer till Sundsvall i slutet av september! Yaaay!

Fick ju även höra i helgen att jag var lik Amber Rose, eftersom jag hade kort hår. Hade ingen aning vem det var då, men kollade nyss upp det och hon var ju snygg och så...Men jag känner mig lite smått objektifierad nu alltså... I och för sig var snubben som sade det hiphopare och hon är ju tydligen ihop med Kanye West. But still.