http://jua.bloggagratis.se/2008/09/10/942097-geografi-a/

Detta skrev jag för ett år sedan. Nu när jag tänker tillbaka på vår "älskade" geografilärare saknar jag honom nästan lite (vi har inte honom längre). Fast det är ju bara en försköning i mitt huvud, jag minns bara det roliga, när man skrattade åt honom och så. Fast sedan började han ju bli hotfull. Jaja.

I dag pratade jag med mamma ganska länge i telefon, säkert 30-40 minuter. Det var länge sedan, och skönt att prata. Åker till henne imorgon, men först ska jag vara med Anna! :)

Ska även träffa min mors... vad hette det nu... "samtalsterapeut"(?) snart. Jag vet inte vad som är skillnaden på en sådan och en psykiatriker/psykolog (vet inte skillnaden där heller). Tydligen tyckte Gabriella (terapeuten) att det vore en bra idé om min pappa följde med på detta samtal som vi ska föra. Jag förstår inte vad det ska vara bra för. De tillhör ju två helt olika världar, och det enda som kopplar samman dessa världar är jag och deras minnen från när de var tillsammans (vilket är snart tjugo år sedan).

På tal om det så har jag funderat på en sak - vad märkligt det skulle vara att skaffa barn typ nu. Att vara tillsammans med någon, och sedan gör man ju slut (för det gör man ju alltid) och så måste man fortsätta träffas hela livet. Eller ja, tills barnet är vuxet i alla fall. Jättekonstigt. Tänk om jag fortfarande skulle ha kontakt med mitt senaste ex, bara tanken är ju rent av skrattretande.

Jag tror att jag är på väg in i en svacka igen, för övrigt. Skolan suger ur mig all energi, när jag kommer hem är jag för trött för att göra annat än sitta framför TVn eller datorn, orkar inte ens plugga. Fast igår tog jag mig i kragen och gick ut för att träffa Anna, Hampus, Daniel, Olof och BH. Det var trevligt, och skönt att känna att jag inte gick itu av att vara social ett par timmar. Men för övrigt är jag lite... ja - apatisk. Orkar inte övningsköra, vettefan hur jag ska orka fortsätta spela in den där jävla skivan nästa helg heller.

Varje vecka är en kamp för att överleva åtminstone fram till helgen, vilket får till följd att jag inte orkar planera längre än en vecka framåt. Vilket får till följd att jag måste fixa allt i sista minuten och allt kommer säkert gå åt helvete. Vilket får till följd att jag oroar mig inför det. Vilket får till följd att energin tar slut ännu snabbare. Sådant är livet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Heregud, varför skriver jag för långt? Jag postar denna kommentar här istället för fältet för den artikel http://www.rod.se/polisen-ska-f%C3%A5-anlita-fra där den hör hemma.   Åh herregud, råkade trycka bort skiten, men historiken sparade min kom...

Hette en rubrik i Metro idag, tyckte både att rubriken och själva artikeln syftade på det irrelevanta i historien. En 54-årig man kom in på socialkontoret i Hjällbo, sade att han ville ha en lägenhet, hällde en brännbar vätska över sig själv och höll...

Herregud, jag åker hem om typ fyra dagar. Jag ska träffa mamma, pappa, farmor, farfar, mormor och lillebror! Så jävla gött (ett uttryck som återkommer med hög frekvens i mitt dagliga tal numera)! Har fan inte varit hemma sen typ den 5e mars, det är l...

Jag har märkt att det har börjat komma en hel del feministiska sångerskor till populärmusikvärlden och radiostationerna. Det är typ hela tiden musik som Lady Gaga Born This Way   Nikki Minaj Girls Fall Like Dominoes   och Beyoncé ...

Man hinner ju knappt blinka innan någon ny dumhet Tingsrätten haft för sig dyker upp igen. Och jag vet, det är inte bara i Tingsrätten de är dumma i huvudet, det gäller fan hela rättssystemet, men själva idén med en tingsrätt är bara helt sjuk.   ...